Det här är Tillgänglighetsdirektivet, DOS-lagen och EN 301 549

I juni 2025 träder Tillgänglighetsdirektivet i kraft. Och sedan Webbtillgänglighetsdirektivet blev gällande har medvetenheten om digital tillgänglighet ökat successivt inom UX- och digital design. Jag märker dock ofta, inte minst bland branschkollegor, att förvirringen är stor runt både begreppen och vad de innebär. Tillgänglighetsdirektivet, Webbtillgänglighetsdirektivet, DOS-lagen, WCAG och EN 301 549. Vad är allt det här?

Låt mej börja med direktiven och lagarna, så tar vi de lustiga förkortningarna sen. Men först måste jag bara säga något om ”tillgänglighet”. 

Tillgänglighet

Tillgänglighet i det här sammanhanget handlar om möjligheten för alla personer, oavsett kapabilitet och förmåga, att få tillgång till innehåll på webben och produkter och tjänster inom informations- och kommunikationsteknik.

Direktiven

De båda direktiven, Tillgänglighetsdirektivet och Webbtillgänglighetsdirektivet, är två EU-lagar av just typen direktiv. (Andra typer av EU-lagar är förordningar och beslut.) Att de är direktiv betyder att de fastställer särskilda mål som alla EU-länder måste följa. Men varje land får genom nationell lagstiftning själv bestämma hur man ska nå målen.

Webbtillgänglighetsdirektivet – Directive (EU) 2016/2102

Webbtillgänglighetsdirektivet heter Web Accessibility Directive (WAD) på engelska och är implementerat i Sverige genom DOS-lagen. Dessa hänger alltså ihop. Webbtillgänglighetsdirektivet är en EU-lag som måste verkställas med nationella lagar i varje medlemsland. Den svenska lagen som gör detta är lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, även kallad DOS-lagen.

Tillgänglighetsdirektivet – Directive (EU) 2019/882

Tillgänglighetsdirektivet låter väldigt likt Webbtillgänglighetsdirektivet men är något annat. På engelska är detta European Accessibility Act (EAA). Även detta är en EU-lag som varje medlemsland ska verkställa med nationell lag. I Sverige görs det med lagen (2023:876) om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster, även kallad Tillgänglighetsdirektivet.

Vi kallar alltså både European Accessibility Act och den svenska lagen som verkställer direktivet (Lagen om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster) för Tillgänglighetsdirektivet. Förvirrande på det sättet att de blir svårare att hålla isär EU-direktivet och den svenska lagen. Men samtidigt enklare på ett annat sätt, eftersom de handlar om samma sak. Så för att säga det enkelt – Tillgänglighetsdirektivet är det svenska verkställandet av European Acessibility Act.

DOS-lagen och Tillgänglighetsdirektivet

I Sverige har vi alltså DOS-lagen och Tillgänglighetsdirektivet som reglerar tillgängligheten för våra produkter och tjänster. DOS-lagen är gällande sedan 1 januari 2019, och Tillgänglighetsdirektivet träder i kraft 28 juni 2025.

Vad innebär då dessa lagar? Vilka berörs och vad omfattar dom?

DOS-lagen

Verkställer Web Accessibility Directive

Berör

Offentlig sektor och organ som styrs av offentlig rätt eller finansieras med offentliga medel.
Privata aktörer som i viss utsträckning är offentligt finansierade och bedriver verksamhet inom skola, hälso- och sjukvård eller socialtjänst.

Undantagna

Public Service och idella organisationer.

Omfattning

  • Webbplatser
  • Intranät
  • Extranät
  • Dokument
  • Appar

Krav

  • EN 301 549

Tillgänglighetsdirektivet

Verkställer European Accessibility Act

Berör

Tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer av särskilda produkter och tjänster i privat sektor.

Undantagna

Mikroföretag som erbjuder tjänster, dvs. företag med färre än 10 anställda och en omsättning på mindre än 20 miljoner kr.

Omfattning

  • Datorer och operativsystem
  • Smarttelefoner och surfplattor
  • Självbetjäningskiosker
  • Transporttjänster
  • Digital TV och streamingtjänster
  • Elektroniska kommunikationstjänster (inkl. mobil- och bredbandstjänster)
  • Nödkommunikation (112)
  • Bankväsende
  • E-böcker och e-boksläsare
  • E-handel

Krav

  • EN 301 549
  • EN 17161
  • EN 17210

Plus tre nya standarder som kommer definiera kraven för:

  • icke-digital information
  • kundtjänst/supporttjänster
  • nödnummer 112

EN 301 549 och WCAG

Nu har EN 301 549 nämnts flera gånger, så nu är det dags att förklara det. Och WCAG, som jag tror att fler känner igen.

WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines och kommer ur ett initiativ som kallas för Web Accessibility Initiative (WAI). Initiativet syftar till att göra webbinnehåll mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar genom ett antal riktlinjer som är definierade i WCAG.

EN 301 549 är en europeisk standard som beskriver krav på tillgänglighet för informations- och kommunikationsteknik (IKT). Den är en del av ett initiativ för att säkerställa att IKT-produkter och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

WCAG

WAI är ett initiativ från World Wide Web Consortium (W3C). Initiativet syftar till att göra webbinnehåll mer tillgängligt. WAI arbetar med att säkerställa att webben är inkluderande och användbar för alla genom att främja standarder och bästa praxis för tillgänglighet globalt. Därför har man tagit fram WCAG.

WCAG omfattar allt innehåll på webben, som text, bilder, videor och andra interaktiva element. Vissa undantag kan dock förekomma. Riktlinjerna finns i olika versioner och den aktuella just nu är 2.2. Det finns ett utkast till version 3, men det är sannolikt flera år kvar innan WCAG 3.0 antas som officiell standard. 

POUR

WCAG är baserat på fyra principer som bildar akronymen POUR. Den står för Perceivable, Operable, Understandable, Robust.

A, AA och AAA

WCAG är indelat i tre nivåer som representerar tre grader av tillgänglighet. Nivåerna betecknas A, AA (dubbel-A) och AAA (trippel-A), där A är den lägsta och AAA är den högsta.

Mellannivån, AA, är den mest använda standarden och den som DOS-lagen och Tillgänglighetsdirektivet referar till.

EN 301 549

EN 301 549 är en europeisk standard som ska säkerställa att IKT-produkter och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Standarden är framtagen av European Telecommunications Standards Institute (ETSI).

ETSI EN 301 549

EN 301 549 specificerar krav för att göra digitala produkter och tjänster, såsom webbplatser, programvara, hårdvara, och självbetjäningsautomater, tillgängliga för alla användare. Den ger riktlinjer för att bedöma och säkerställa att produkter och tjänster uppfyller tillgänglighetskraven.

Så hänger EN 301 549 och WCAG ihop

Den europeiska standarden EN 301 549 hänvisar till de globala riktlinjerna WCAG. Att följa WCAG är en del av att leva upp till EN-standarden. Men WCAG i sej är alltså inte tillräckligt för att en webbplats som lyder under EN 301 549 ska nå kraven. Dessutom breddar EN-standarden tillämpningen av WCAG från WAI’s ursprungliga tillämpningsområde.

Alltså, för en webbplats som omfattas av DOS-lagen eller Tillgänglighetsdirektivet krävs mer än att bara följa WCAG. Och EN 301 549 breddar tillämpningen av WCAG till mer än bara webbinnehåll.

DOS-lagen, Tillgänglighetsdirektivet och EN 301 549

Både DOS-lagen och Tillgänglighetsdirektivet hänvisar till EN 301 549 som teknisk kravspecifikation. Lagarna har dock snävare tillämpningsområden än vad EN 301 549 har. Standarden har bara verkan på de områden som omfattas av respektive direktiv (se ovan).

EN 17161 och EN 17210 i Tillgänglighetsdirektivet

Tillgänglighetsdirektivet har krav specificerade i fler standarder än EN 301 549, nämligen EN 17161 och EN 17210. EN 17161 är en Europeisk standard för implementationer av principer om universell utformning i produkt- och tjänsteutveckling. Universell utformning är lika med tillgängliga för alla användare. EN 17210 är en Europeisk standard för fysiska strukturer. Den tillämpas på byggnader och offentliga utrymmen.

EN 301 549: Fokuserar på digitala produkter och tjänster (IKT).
EN 17161: Fokuserar på principer för universell design i processer och utveckling av alla typer av produkter, tjänster och miljöer, inte bara digitala.
EN 17210: Fokuserar på den byggda miljön, som fysiska strukturer, byggnader och infrastruktur.

Sammanfattning

DOS-lagen gäller för offentlig sektor och är den svenska implementationen av EU-lagen Web Accessibility Directive (WAD). För att efterleva DOS-lagen ska man uppfylla de tekniska specifikationerna i EN 301 549 (där WCAG ligger till grund) på webbplatser, intranät, extranät, dokument och appar. 

Tillgänglighetsdirketivet gäller för privat sektor och är den svenska implementationen av EU-lagen European Accessibility Act (EAA). För att efterleva Tillgänglighetsdirketivet ska man uppfylla de tekniska specifikationerna i EN 301 549 (där WCAG ligger till grund) på mycket fler områden än vad DOS-lagen omfattar. (Se ovan.) Dessutom även EN 17161 och EN 17210.

Det här var ingen djupdykning i något av allt jag tagit upp. Men hoppas att vissa saker har klarnat och bidragit till större förståelse för begreppen och vad de innebär.